| Konstitution för Republiken Armenien |
27 november 2005
Det armeniska folket,
Erkännade som grund den fundamentala principerna om en självständig armenisk stat och de nationella strävan inristad i Armeniens självstädnighetsdeklaration,
Ha uppfyllt det heliga innebörden av dess frihetsälskande förfäder om återinsättandet av den soveräna staten, förpliktigat till stärkandet och blomstringen av faderlandet.
För att försäkra friheten, allmäna viljan och civila harmonin hos framtida generationer,
Deklarerandet deras trofasthet för unversella värderingar,
Antagar härmed Konstitutionen för Republiken Armenien.
|
|
Kapitel 1: Grunderna för den konstitutionella orden
Kapitel 2: Fundamentala mänskliga och civila rättigheter och frihet
Kapitel 3: Republikens president
Kapitel 4: Den nationella församlingen
Kapitel 5: Regeringen
Kapitel 6: Judiciella makten
Kapitel 7: Territoriella administrationen och lokala självstyren
Kapitel 8: Antagande av konstitutionen, tillägg och folkomröstning
Kapitel 9: Bestämmelser för övergångsperioder
|
|
|
Kapitel 1: Grunderna för konstitutionella orden
|
Artikel 1
Republiken Armenien är en suverän, demokratisk state, baserd på social rättvisa och lagens styre.
Artikel 2
I Republiken Armenien ligger makten hos folket.
Folket utövar sin makt genom fira val och folkomröstningar, så väl som genom statliga och lokala självstyrande organ och offentliga personer som anges i konstitutionen. Tillskansningen av makt hos någon organisation eller individ är brottsligt..
Artikel 3
Valet av president, nationell församling och lokala självstyrande organ i Republiken Armenien, så väl som folkomröstning, hölls på grunderna för rätten till allmänna, lika och direkta rösträtt genom hemligt val.
Artikel 4
Staten garanterar beskyddandet av mänskliga rättigheter och friheter baserade på konstitutionen och lagar, i enlighet med internationella lagars principer och normer.
Artikel 5
Statens makt skall utövas i enlighet med konstitutionen och lagarna baserade på principen om separationen av de legstiftande, verkställande och judiciella makterna. Statliga organ och offentliga personer får utöva sådana handlingar som har auktoriserats av lagstiftningen.
Artikel 6
Lagens överhöghet skall granateras i Republiken Armenien.
Republikens konstitution har högsta judiciella makten och dess normer är direkt tillämpningsbara.
Lagar som finnes motsäga konstitutionen så väl som andra judiciella handlingar som finnes motsäga konstitutionen innebär att lagen förlorar laglig kraft.
Lagar träder i kraft endast efter officiel publicering. Opublicerade handlingar gällande mänskliga rättigheter, frihet och skyldigheter har inte någon judiciell kraft. Internationella avtal som har ingåtts är en beståndsdel av republikens legala system. Om normer tillhandahålls i dessa avtal annat än de tillhandahållna enligt Republikens lagar, ska normerna tillhandahållna i avtalet gälla.
Internationella avtal som motsäger konsitutionen må ritificeras efter införandet av tillhörande tillägg till konstitutionen.
Artikel 7
Mulitpartisystemet erkänns in Republiken Armenien.
Partier bildas fritt och befrämjar formuleringen och yttrandet ho folkets politiska vilja. Deras aktiviteter får ej strida mot konstitutionen och lagarna, ej heller skall deras struktur och prktiserande motsäga demokratins principer
Partierna skall försäkra öppenheten hos deras finansiell aktiviteter.
Artikel 8
Rätten till egendom erkänns och skyddas i Republiken Armenien. Ägare av egendom får avyttra, använda och sköta egendomen på hans eller hennes gottfinnande. Rätten till egendom får ej utövas om det skadar miljön eller kränker rättigheter eller lagliga intressen hos andra personer, samhället eller staten.
Staten ska garantera den fria utvecklingen och lika legala skyddandent av alla former of egendom, ekonomiska aktiviteters frihet och fri ekonomisk konkurrens.
Artikel 9
Republiken Armeniens utrikespolicy skall utövas i enlighet med internationella lagars normer, med målsättning för etablerandet av goda grannskapliga och ömsesidigt välgörande relationer med alla stater.
Artikel 10
Staten skall försäkra skyddandet och reproduktionen av miljön och den rationella utnyttjandet av naturresurser.
Artikel 11
Historiska och kulturella monument och andra kulturella värderingar finns under statens vård och beskyddande.
Inom ramverket för principerna och normerna för internationella lagar, Republiken Armenien skall befrämja beskyddandet av armeniska historiska och kulturella värderingar belägen i andra länder och skall stödja utvecklingen av armenisk utblidning och kulturellt liv..
Artikel 12
Republiken Armeniens statliga språk är armeniskan.
Artikel 13
Republiken Armeniens flagga är tricoloren bestående av tre horisontella och lika band av rött, blått och oranget.
Republiken Armeniens statsvapen avbildar, i mitten av skölden, berget Ararat med Noaks ark och statsvapnen för de fyra kungadömen i det historiska Armenien. Skölden uppbärs av ett lejon och en örn medan ett svärd, en fjäder, ett knippe, en kedja och ett band finns porträtterade under skölden.
Republiken Armeniens hymn är "Vårt faderland".
Republiken Armeniens huvudsatd är Jerevan.
|
|
Back to top
|
|
|
Kapitel 2: Fundamentala mänskliga och civila rättigheter och friheter
|
Artikel 14
Procedurerna för anskaffandet och uppsägandet av medborgarskap i Republiken Armenien bestäms av lagen. Individer av armeniskt börd skall anskaffa medborgarskap i Republiken Armenien genom en enklare procedur.
En medborgare i Republiken Armenien får ej samtidigt vara medborgare i någon annan stat.
Artikel 15
Medborgare, oavsett nationell ursrpung, ras, kön, språk, tro, politisk eller annan övertygelse, social ursprung, rikedom eller annan status är berättigad till samtliga rättigheter och friheter och underlydande skyldigheter bestämda av konstitutionen och lagarna.
Artikel 16
Alla är jämlika inför lagen och skall ges lika skydd av lagen utan diskriminering.
Artikel 17
Alla har rätt till liv.
Fram tills den tid då den avskaffas, dödsdom må tilldömas av lagen för särskilda grova brott, som en exceptionell bestraffning.
Artikel 18
Alla är berättigade till frihet och rätten till att vara säkra in egen person. Ingen får arresteras eller visiteras utom då bestämd av lagen. En person får anhöllas av domstolsorder och i enlighet med legalt anvisade förfaranden.
Artikel 19
Ingen får utsättas för tortyr och behandling och bestraffning som är grymma eller förnedrande för den individuella värdigheten.
No one may be subjected to medical or scientific experimentation without his or her consent.
Artikel 20
Var och en har rätten att försvara hans eller hennes priviata liv och familj från olagliga ingripande och försvara hans eller hennes heder och rykte from angrepp.
Samlandet, upprätthållandet, användandet och spridningen av olagligt anskaffat information om en persons privata och familjeliv är föbjudna.
Alla har rätten till konfidentialitet i hans eller hennes korrespondens, telefonsamtal, post, telegraf och andra kommunikationer, vilka får endast begränsas med domstolsbeslut.
Artikel 21
Var och en är berättigad till avskildhet i hans eller hennes boning. Det är förbjudet att mot ens vilja gå in i en persons boning med undantag för fall begränsade av lagen.
En boning får genomsökas endast med domstolsbeslut och i enlighet med legala förfaranden.
Artikel 22
Varje medborgare är berättigad till rörelsefrihet och residens inom republikens territorium.
Alla är berättigade att lämna republiken.
Varje medborgare har rätten att återvända till republiken.
Artikel 23
Var och en är berättigad till tankes-, samvets- och religionsfrihet. Firheten att utöva ens religion och tro får endast begränsas av lagen på grunder beskrivna in artikel 45 i konstitutionen.
Artikel 24
Var och en är berättigad till att uttrycka hans eller hennes opinion. Ingen får tvingas att ta tillbaka eller ändra sin opinion.
Var och en är berättigad till yttrandefrihet, inklusive frihet att söka, mottaga och sprida information och idéer genom vilket informationsmedium som helst, oavsett statens gränser.
Artikel 25
Var och en är berättigad till att bilda föreningar med andra personer, inklusive rätten att bilda eller gå med handelsunioner.
Varje medborgare är berättigad till att bilda politiska partier med andra medborgare och gå med liknande partier. Dessa rättigheter må begränsas för personer tillhörande väpnade styrkorna och ordningsmaktens organisationer.
Ingen får tvingas gå med en politisk parti eller förening.
Artikel 26
Medborgare är berättigade till att hålla fredliga och oväpnade möten, samlingar, demostrationer och protestaktioner.
Artikel 27
Medborgarna i Republiken Armenien vilka har nått arton års ålder är berättigade till att deltaga direkt i statens regering eller genom deras fritt valda representanter.
Medborgare som finnes vara okompetenta genom domstolsbeslut eller vederbörligen fällda för brott och avtjänar en straff får ej rösta eller väljas.
Artikel 28
Alla är berättigade till privat egendom och arv. Utländska medborgare och personer utan medborgarskap skall ej ha rätten till att äga land förutom i fall bestämda av lagen. Ägaren må brövas av privat egendom endast genom domstolsbeslut vid fall bestämda av lagen.
Privat egendom får fråntas för samhällets och statens behov och endast vid exceptionella omständigheter, i enlighet med lagens förfarande, och med tidigare likvärdig kompensation.
Artikel 29
Varje medborgare har rätten till anställningsvalfrihet.
Var och en är berättigad till löner som är rimliga och är inte lägre än det av staten fastställda minimum, och arbetsförhållanden som lever upp till sanitära och säkra föreskrifter.
Medborgare är berättigade till strida i försvarandet av deras ekonomisa, sociala och arbetsintressen. Förfaranden och restriktioner om tillämpningen av utövandet av denna rättighet skall bestämmas av lagen.
Artikel 30
Alla har rätt till vila.
Det maximala arbetsperioden, vilodagar och andra minimala varaktigheter av årlig semester skall föreskrivas av lagen.
Artikel 31
Varje medborgare är berättigad till en adekvat levnadsstandard för honom eller henne och hans eller hennes familj, till adekvat boning, så väl som till förbättring of levnadsförhållanden. Staten skall tillförse de essentiella medlen nödvändiga för utövandet av dessa rättigheter.
Artikel 32
Familjen är den naturliga och fundamentala beståndsdelen i samhället. Familjen, moderskap och barndom placeras under samhällets och statens vård och skydd.
Kvinnor och män åtnjuter samma rättigheter då de ingår äktenskap, under äktenskapets gång och under skilsmässans gång.
Artikel 33
Varje medborgare är berättigad till social säkerhet under äldre dagar, invaliditet, sjukdom, förlusten av inkomst, arbetslöshet och vid andra fall föreskrivna i lagen.
Artikel 34
Var och en är berättigad till bevarandet av hälsan. Ombesörjandet av medicinskt vård och tjänster skall bestämmas av lagen.
Staten skall förverkliga sjukvårdsprogram för befolkningen och befrämja utvecklingen av idrotts- och fykisk utbildning.
Artikel 35
Varje medborgare är berättigad till utbildning.
Utbildning skall vara gratis i de statliga institutioner för påbyggnadsundervisning.
Varje medborgare är berättigad till att gratis få högre utbildning och andra specialiserade utbildningar, baserade på ett konkurrerande system och i statliga ublidningsinstitutioner.
Etableringen och drivandet av privata utbildningsinsitutioner skall föreskrivas av lagen.
Artikel 36
Var och en är berättigad till fritt litterärt, artistiskt, vetenskappligt och tekniskt skapande, att dra nytta från den vetenskapliga utvecklingen och deltaga i samhällets kulturella liv.
Intellektuell egendom skall skyddas av lagen.
Artikel 37
Medborgare tillhörande nationella minoriteter är berättigade till bevarandet av sina traditioner och utvecklingen av sitt språk coh kultur.
Artikel 38
Var och en är berättigad att försvara hans eller hennes rättigheter och friheter med alla medel som ej begränsas av lagen.
Var och en är berättigad att i rättsal försvara rättigheterna och friheterna föreskrivna i konstitutionen och lagarna.
Artikel 39
Var och en är berättigad till att återställa någon som helst rättighet som har kränkts, så väl som offentlig utfrågning hos en självständig och opartisk domstol, under lika beskyddandet av lagen och infriandet av rättvisans alla krav, att rentvå sig själv av alla anklagelser. Närvaron av nyhetsmedia och representanter för allmänheten vid en judiciell utfrågning får begränsas av lagen eller delvis, för beskyddandet av allmänhetens morala värderingar, den sociala ordern, nationell säkerhet, parternas säkerhet och rättvisans intressen.
Artikel 40
Var och en är berättigad till att få legal assistans. Legal assistans får ombesörjas gratis där det föreskrivs av lagen.
Var och en är berättigad till legal rådgivning från stunden då han eller hon arresteras, anhölls eller anklagas.
Varje fälld person är berättigad till att ha sin fällande dom prövad av en högre instans, på av lagen föreskrivet sätt. Varje fälld person är berättigad till att kräva en benådning eller förmildrande av fastställd straff.
Kompensation för åsamkad skada hos den felaktigt dömda parten skall tillhandahållas enligt föreskrifter i lagen.
Artikel 41
En brottsmisstänkt person skall förmodas oskyldigt tills motsatsen har bevisats på sätt bestämt av lagen och vunnit laga kraft av ett domstolsbeslut.
Svaranden behöver inte belastas med bördan att bevisa hans eller hennes oskuld. Anklagelser som ej har bevisats bortom all tvivel skall upplösas till svarandes fördel.
Artikel 42
En person skall ej tvingas att vara vittne mot honom eller henne själv eller mot hans eller hennes gemål eller mot en nära släktning.
Lagen må förutse andra omständigheter som befriar en person från skyldighet att vittna. Illegalt ansskaffade bevis skall ej användas.
En straff skall ej överstiga det som skulle ha gällt enligt lagen i kraft vid den tidpunkt då brottet begicks.
En person skall ej anses vara skyldig för ett brott om handlingen ifråga inte ansågs vara brottsligt då det begicks.
Lagar som begränsar eller utökar ansvar skall ej ha retroaktiv effekt.
Artikel 43
Rättigheter och friheter beskrivna i konstitutionen är ej uttömmande och skall ej tolkas för att exkludera andra allmänt accepterade mänskliga och civila rättigheter och friheter.
Artikel 44
Den fundamentala mänskliga och civila rättigheterna etablerade i artiklarna 23 och 27 i konstitutionen får endast begränsas av lagen, om nödvändigt för skyddandet av statens och allmänhetens säkerthet, allmänna ordningen, allmänna hälsan och moral och andras rättigheter, fiheter, heder och rykte.
Artikel 45
Vissa mäsnkliga rättigheter och friheter, utom de angivna i artiklarna 17, 20, 39, och 41, 43 i konstitutionen får tillfälligt suspenderas på sätt bestämda av lagen och vid undantagstillstånd eller vid andra fall angivna i paragraf 4 i artikel 55 i konstitutionen.
Artikel 46
Alla skall betala skatter, avgifter och andra obligatoriska betalningar i belopp och sätt som bestäms av lagen.
Artikel 47
Varje medborgare skall deltaga i försvaret av Republiken Armenien vid tillfällen bestämda av lagen.
Artikel 48
Var och en skall hävda konstitutionen och lagarna och respektera andras rättigheter, friheter och värdighet.
Utövandet av rättigheter och friheter skall ej tjäna för den våldsamma kullkastandet av konstitutionell rodern, för anstiftande till nationell, etnisk eller religiös hat eller för provokation till våld och krig.
|
|
Back to top
|
|
|
Kapitel 3: Republikens president
|
Artikel 49
Republiken Armeniens president skall upprätthålla konstitutionen och säkra den normala funktionen hos de lagstiftande, verkställande och judiciella myndigheterna. Republikens president skall vara garant för republikens självständighet, territoriella integritet och säkerhet.
Artikel 50
Republikens president skall väljas av medborgarna i Republiken Armenien för en fem års mandatperiod.
Varje person som har fyllt 35 års ålder, ha varit medborgare i Republiken Armenien under de föregående tio åren, varit permanent bosatt i republiken under de föregående tio åren och ha rätten att rösta är berättigad för presidentposten.
Samma person får ej väljas till posten som president i republiken fler än två efterföljande termer.
Artikel 51
Val till posten för Republiken Armeniens president ska hållas femtio dagar innan utgången av den sittande presidenten och i enlighet med de förfaranden bestämda av konstitutionen och lagarna.
Den kandidat som erhåller mer än hälften av rösterna för presidentkandidatur skall anses ha valts till republikens president.
Om valet omfattar mer än två kandidater och ingen av dessa erhåller nödvändigt antal röster, en andra valomgång skall hållas på fjortonde dagen efter den första valomgången, under vilken de två kandidater som erhöll flest röster under den första omgången skall deltaga. Den kandidat som erhåller flest röster under den andra omgången anses ha blivit vald.
Vid händelse då endast en kandidat finns presenterad, skall kandidaten anses ha blivit vald om han eller hon har erhållit mer än hälften av röstade rösterna.
Om en president inte har valts skall nytt val hållas fyrtio dagar efter den första valomgången.
Reppublikens valda president skall tillträda sitt ämbete på den dagen då den sittande presidentens ämbetsperiod avslutas.
En president som skall väljas av ett nytt eller ett extraordinärt val skall tillträda ämbetet inom tio dagar efter valet.
Artikel 52
Vid händelse då den ena presidentkandidaterna möter oöverstigliga hinder skall presidentvalet uppskjutas på två veckor. Om under denna period hindren som ansågs vara oöverstigliga inte avhjälps eller vid dödsfall hos någon av presidentkandidaterna innan valdagen, nya val skall hållas.
Dessa nya val skall hållas fyrtio dagar efter beslutandet om att dessa hinder är oöverstigliga.
Artikel 53
Vid händelse av presidentens avgång, hans eller hennes bortgång, oförmåga att utföra hans eller hennes funktioner, eller avsättning från ämbetet i enlighet med artikel 57 i konstitutionen, speciella presidentval skall hållas på fyrtionde dagen efter ämbetets entledigtgörande.
Artikel 54
Republikens president skall tillträda ämbetet genom att avlägga ed till folket under en specialsession i den nationella församlingen.
Artikel 55
Republikens president:
1) skall adressera folket och den nationella församlingen;
2) skall underteckna och promulgera, tjugoen dagar från mottagande, lagar beslutna av den nationella församlingen;
Under denna period kan presidenten återsända en lag till den nationella församlingen med bigofade invändningar och rekommendationer med krav på nya överläggningar
Presidenten skall underteckna och publicera lagen inom fem dagar av det andra godkännandet av sådan lag i nationella församlingen;
3) får upplösa den nationella församlingen och utlysa särskilt val efter konsultationer med nationella församlingens ordförande och premiärministern. Särskilda val skall hållas ej tidigare än trettio dagar och ej senare än fyrtio dagar efter upplösningen av den nationella församlingen.
Presidenten får ej upplösa nationella församlingen under de sista sex månaderna av hans eller hennes ämbetsperiod;
4) skall utnämna eller entlediga premiärministern. Presidenten skall utnämna och entlediga regeringsmedlemmar på rekommendation av premiärministern.
Vid händelse då den nationella församlingen antar en missförtroendevotum mot regeringen, skall presidenten, inom tjugo dagar acceptera regeringens avgång, utnämna en premiärminister och bilda regering;
5) skall utnämna civila ämbeten där det anvisas av lagen;
6) får etablera rådgivande organ.
7) skall representera Republiken Armenien inom internationella relationer, utöva och övervaka utrikespolitik, ingå internationella avtal, underteckna internationella avtal som har ratificerats av nationella församlingen, ratificera mellanregerings-överenskommelser;
8) skall utnämna eller entlediga Republiken Armeniens diplomatiska representanter i utlnadet och internationella organisationer och mottaga utlänska representanters kreditiv- och återkallelsebrev;
9) skall utnämna och entlediga riksåklagaren på rekommendation från premiärministern.
I0) skall utnämna ordförande för Konstitutionsdomstolen.
Han må, på grunder bestämda av Konstitutionsdomstolen, entlediga någon som helst från hans eller hennes utsedda inom domstolen eller sanktionera arresteringen av sådan medlem av domstolen, och genom judiciell process auktorisera initieringen av administrativa eller kriminella förfaranden gentemot denna medlem;
11) skall utnämna, i enlighet med proceduren angiven i artikel 95 i konstitutionen, ordförande och domare för appelldomstolen och dess kammare, granskningsdomstolen, första instansens domstol och andra domstolar, vice riksåklagaren och åklagare som sköter de organisatoriska underavdelningarna hos riksåklagaren; får entlediga domare från ämbete, sanktioner arresteringen av en domare och genom judiciella process auktorisera initieringen av administrative eller kriminella förfanden mot en domare och entlediga åklagare som han eller hon har utnämnt.
12) är överbefälshavare av de väpnade styrkorna och skall utse stab för väpnade styrkornas högsta ledningen;
l3) skall desluta om användandet av väpnade sturkor. Vid händelse av en vpnad attack mot eller en krigsförklaring från den nationella församlingen skall presidenten utlysa undantagstillstånd och får utlysa hel en delvis mobilisering.
Vid utlysandet av undantagstillstånd skall en skärskild session hos den nationella församlingen hållas;
14) i händelse av en överhängande fara mot den konstitutionella ordern och i samråd med nationella församlingens talman och premiärministern skall åtaga åtgärder passande för situationen och tilltala folket om händelsen;
15) skall bevilja medborgarskap i Republiken Armenien och besluta om beviljandet av politisk asyl;
16) skall belöna ordnar och medaljer för Republiken Armenien och bevilja de högsta militära och hedersutmärkelser och diplomatiska och andra titlar;
17) får bevilja benådningar för brottsfällda individer.
Artikel 56
Republikens president får utfärda order och påbud vilka skall utföras i republiken.
Presidentens order och påbud skall ej strida mot konstitutionen och lagarna.
Artikel 57
Presidenten får entledigas från ämbete för högförräderi eller andra högre brott.
För att kräva ett beslut gällande entledigandet av republikens president, måste den nationella församlingen appellera till den konstitutionella domstolen vid en resolution som är antagen av en majoritet av representanterna.
Ett beslut om entledigandet av republikens president måste antagas av den nationella församlingen genom ett minimum av två tredjedelar av rösterna hos dess totala antalet representanter, baserade på beslutet från den konstitutionella domstolen.
Artikel 58
Acceptansen om avskedsnasökan från republikens president ska beslutas av den nationella församlingen genom en majoritetsomröstning bland dess totala antalet representanter.
Artikel 59
Vid händelse av allvarlig sjukdom hos republikens president eller oövervinnerliga hinder inverkande på utövandet av hans eller hennes plikter, på rekommendation av regerignen och beslut från den konstitutionella domstolen, skall den nationella församlingen antaga en resolution om oförmågan hos republikens president att utöva hans eller hennes plikter, med ett minimum av två tredjedelars majoritet av rösterna hos det totala antalet representanter.
Artikel 60
Vid händelse att ämbetet för republikens president förblir vakant tills en nyvald president tillträdet ämbetet skall presidentens plikter överlåtas till nationella församlingens talman och om detta är ej möjligt, till premiärministern. Under denna period är det förbjudet att upplösa den nationella församlingen, utlysa folkomröstning och utnämna eller entlediga premiärministern och riksåklagaren.
Artikel 61
Kompenseringen, betjäningen och säkerheten för republikens president skall föreskrivas av lag.
|
|
Back to top
|
|
|
Kapitel 4: Den nationella församlingen
|
Artikel 62
Den lagstiftande makten i Republiken Armenien skall stadgas hos den nationella församlingen.
Under fall föreskrivna av artiklarna 59, 66, 73, 74, 81, 83, 84, 111 och 112 i konstitutionen, så väl som för ändamål om organiseringen av dess egna aktiviteter, skall den nationella församlingen antaga resolutioner vilka skall undertecknas och publiceras av dess talman.
Maktbefogenheterna hos den nationella församlingen bestäms av konstitutione.
Den nationella församlingen skall agera i enlighet med dess procedurregler.
Artikel 63
Den nationella församlingen skall ha ett hundra trettioen medlemmar.
Den nationella församlingens auktoritet skall löpa ut i juni månad i det fjärde året efter dess val, på öppningsdagen under den första sessionen hos den nyvalda nationella församlingen på vilken dag då den nya nationella församlingen skall antaga dess maktbefogenheter.
Den nationella församlingen får upplösas i enlighet med konstitutionen.
En nyvald nationell församling får ej upplösas under en ett-årsperiod efter dess val.
Den nationella församlingen får ej upplösas under ett pågående undantagstillstånd eller under fall förutsedda under paragraf 14 i artikel 55 i konstitutionen eller då entledigandet av republikens president håller på att övervägas.
Artikel 64
Vilken person som har nått tjugofem års ålder, ha varit medborgare i Republiken Armenien under de föregående fem åren, ha varit permanent bosatt i republiken under de föregående fem åren och som har rätten att rösta får väljas till en representant.
Artikel 65
En representant får ej inneha någon annat offentligt ämbete, ej heller deltaga i andra avlönade sysselsättnignar, förutom vetenskapliga, utbildnings och kreativa arbeten.
Kompensering och garantier för normala funktionen hos en representant skall föreskrivas av lagen.
Artikel 66
En representant skall ej bindas av någon obligatorisk mandat och skall vägledas av hans eller hennes samvete och övertygelser. En representant skall ej åtalas eller hållas ansvarig för handlingar som är resultat av utövandet hos hans eller hennes status eller för uttryckandet av hans eller hennes opinion i den nationella församlingen, förutsatt att dessa inte är ärekränkande eller nedsättande.
En representant får ej arresteras och utsättas för administrativt eller kriminellt åtal genom judiciella förfaranden utan den nationella församlingens medgivande.
Artikel 67
Maktbefogenheterna hos en representant skall avslutas vid upphörandet av mandatperioden i den nationella församlingen, vid upplösandet av denna, vid kränkningen av bestämmelserna i del 1 av artikel 65 i konstitutionen, vid förlusten av medborgarskap i Republiken Armenien, för ogrundade frånvaro i hälften omröstningarna i församlingen under en enda session, vid dömmandet till fängelsestraff, när ansedd som inkapabel och vid hans eller hennes avgång.
En representants mandatperiod skall bestämmas på ett sätt föreskrivet av reglerna för nationella församlingens procedur.
Artikel 68
Regelbundna val till den nationella församlingen skall hållas inom sextio dagar innan upphörandet av den sittande nationella församlingens mandatperiod.
Procedurer för val till den nationella församlingen skall föreskrivas av lagen.
Valdatum skall utlysas av president-påbud.
Den första sessionen i en nyvald nationell församling skall på den andra torsdagen efter valet sammankalla minst två tredjedelar av det totala antalet representanter.
Fram till valet av den nationella församlingens talman, skall dess möten ledas av en representant som är äldst i församlingen.
Artikel 69
De ordinarie sessionerna i den nationella församlingen skall sammankallas två gånger per år från den andra måndagen i septemner till den andra osndagen i december och från den första måndagen i februari till den andra onsdagen i juni.
Den nationella församlingens möten skall vara öppen för allmänheten. Stängda sessioner kan sammankallas av resolution hos den nationella församlingen.
Artikel 70
En extraordinär session i den nationella församlingen får sammankallas av republikens president, på initiativ från minst en tredjedel av det totala antalet representanter eller på regeringens initiativ.
En extraordinär session i den nationella församlingen som sammankallas på begäran av majoriteten av representanterna skall hållas i enlighet med den agenda och tidtabell som framläggs av de representanter som begärde sessionen.
En extraordinär session får ej vara längre än sex dagar.
En extraordinär session i den nationella församlingen får sammankallas av dess talman, på regeringens initiativ eller det hos minst en tredjedelar av det totala antalet representanter.
Extraordinära sessioner skall följa den agenda och tidtabell som specifieras av det begärande paritet.
Artikel 71
Lagar och resolutioner hos den nationella församlingen skall gpdkännas av en majoritetsomröstning bland närvarande representanter vid en given session, om mer än hälften av det totala antalet representanter deltagar i omröstningen, förutom vid fall nämnda i artiklarna 57, 58, 59, 72, 74, 84 och 111 i konstitutionen och paragraf 4 i artikel 75, den första paragrafen i artikel 79 och sektion 3 i artikel 83 i konsitutionen.
Artikel 72
Den nationella församlingen skall överväga på priorierade grunder vilken lag som helst som har återsänds av presidenten.
Skulle den nationella församlingen avböja att acceptera rekommendationer och invändningar presenterade av republikens president, skall den antaga den återsända lagen, återigen med en majoritet av det totala antalet representanter.
Artikel 73
Det skall finnas sex stående etablerade kommittéer i den nationella församlingen. Ad hoc kommittéer får etableras som nödvändighet.
De stående kommittéer är etablerade för preliminära betänkanden av lagstiftningsmotioner och andra propositione och för framläggandet av slutsats om sådan lagstiftning och förslag till den nationella församlingen.
Ad hoc kommittéer är etablerade för det preliminära betänkandet av särskilda lagstiftningsmotioner eller för framläggandet av slutsats och rappporter om specifika händelser och fakta till den nationella församlingen..
Artikel 74
Inom tjugo dagar från bildandet av en nyvald nationell församling eller frpn dess egen bildande, skall regeringen presentera dess program för den nationella församlingen för dess godkännade och därmed ställandet av frågan om förtroendesomröstning inför den nationella församlingen.
En utkast till resolution om uttryckandet av missförtroendevotum mot regeringen får föreslås inom tjugofyra timmar efter regeringens frågeställande om förtroendeomrösntning men ej med mindre än en tredjedel av det totala antalet av representanter.
Förslaget om en misstroendeomröstning skall röstas inte tidigare än fyrtioåtta timmar och ej senare än sjutiotvå timmar från dess initialla framläggande. Förslaget skall godkännas av en majoritetsomröstning bland det totala antalet representanter.
Om ett misstroendevotum mot regeringen ej föreslås eller något sådant förslag ej godkänns, skall regerigens program anses ha godkänts av den nationella församlingen.
Om ett misstroendevotum godkänns, skal premiärministern framlägga regeringens avskedsansökan hos republikens president.
Artikel 75
Rätten att initiera lagstiftning i den nationella församlingen skall tillhöra representanterna och regeringen.
Regeringen skall stipulera sekvensen för debatt av dess föreslagna lagmotioner och får kräva att de skall röstas om endast med ändringar acceptabla för den.
Alla lagmotioner som anses vara brådskande genom en regeringsresolution skall debatteras och omröstas av den nationella församlingen inom en månads period.
Den nationella församlingen skall betänka alla lagmotioner rörande reducernade av statsinkomster eller ökandet av statsutgifter på överenskommelse med regeringen och godkänna sådan lagstiftning genom en majoritetsomröstning av dess totala antal representanter.
Regeringen får resa frågan om missförtroendevotum i anslutning till dess föreslagna lagstiftning. Om den nationella församlingen ej antar ett misstroendevotum mot regeringen föreskriven av artikel 74 i konstitutionen, skall regerignens lagstiftning anses ha antagits.
Regeringen får ej resa frågan om ett misstroendevotum vid anslutning till en föreslagen lagstiftning mer än vid två tillfällen under en och samma session.
Artikel 76
Den nationella församlingen skall antaga statsbudget på dess framläggandet från regerigens sida. Om budgeten ej antagas vid början av det fiskala året, skall samtliga utgifter uppläggas i samma proportioner som det föregående årets budget.
Proceduren för debatt om och antagandet av statsbudget skall föreskrivas av lagen.
Artikel 77
Den nationella församlingen skall övervaka tillämpningen av statsbudget så väl som användandet av lån och kredit erhållna från utländska regeringar och internationella organisationer.
Den nationella församlingen skall undersöka den årliga rapporten om realiseringen av statsbudgeten och godkänna rapporten grundad på besluten hos nationella församlingens riksrevisionsämbete.
Artikel 78
För att kunna försäkra de lagstiftande grunderna för regeringens program, den nationella församlingen får auktorisera regeringen att antaga resolutioner som har lagens effektiva kraft och ej strider mot någon annan gällande lag under en period bestämd av den nationella församlingen. Liknande resolutioner måste undertecknas av republikens president.
Artikel 79
Den nationella församlingen skall välja dess talman för en period av dess fulla mandantperiod genom en majoritetsomröstning av det totala antalet representanter.
Nationella församlingens talman skall leda sessionerna, handa dess materiella och finasiella resurser och skall säkra dess normala fungerande.
Den nationella församlingen skall välja två vice talman för den nationella församlingen.
Artikel 80
Representanterna är berättigade att ställa frågor till regeringen. Under en session bland församlignens ordinarie möten varje vecka skall premiärministern och regeringsmedlemmarna besvara frågor ställda av representanterna.
Den nationella församligen skall ej antaga någon resolution vid anslutning till frågor ställda av representanterna.
Artikel 81
På rekommendation från republikens repsident, den nationella församlingen:
1) får deklarera en amnesti;
2) skall ratificera eller upphäva internationella avtal undertecknade av Republiken Armenien. Vidden av internationella överenskommelser som är ämne för ratificering av den nationella församlingen skall föreskrivas av lagen;
3) får deklarera krig.
Den nationella församligen, på rekommendation från den konstitutionella domstolen, får suspendera tillämpningen av bestämmelserna i sektioner 13 och 14 i artikel 55 i konstitutionen.
Artikel 82
Den nationella församligen, på rekommendation från regeringen, skall bestämma de administrativ-territoriella uppdelningen av republiken.
Artikel 83
Den nationella församlingen:
1) skall utnämna ordföranden för centralbanken på rekommendation från republikens president;
2) skall utnämna ordförande för den nationella församlignens riksrevissionsämbete på rekommendation från nationella församingens talman och medlemmar och ordförande för konstitutionella domstolen bland domstolens medlemmar.
Om inom trettio dagar efter konstitutionella domstolens bildande den nationella föramslingen misslyckas att utnämna ordföranden för den kosntitutionella domstolen, skall ordföranden för den konstitutionella domstolen utnämnas av republikens president;
3) får, på rekommendation from konstitutionella domstolen, avsluta maktbefogenheterna hos en medlem i den kosntitutionella domstolen som den nationella församlingen har utnämnt, godkänna en sådan medlems arrestering och auktorisera initieringen av administrativa eller kriminella förfaranden mot sådan medlem genom judiciell process.
Artikel 84
Den nationella församlingen skall antaga ett misstroendevotum mot regerignen genom en majoritetsomröstning av dess totala antalet medlemmar. Den nationella församlingen får ej utöva denna rätt vid händelse av undantagstillstånd eller under omständigheter föreskrivna av sektion 14 i artikel 55 i konstitutionen.
|
|
Tillbaka till toppen
|
|
|
Kapitel 5: Regeringen
|
Artikel 85
Den verkställande makten i Republiken Armenien skall överlåtas till Republiken Armeniens regering.
Regeringen skall bestå av premiärministern och ministrarna. Regeringens maktbefogenheter skall bestämmas av konstitutionen och lagarna.
Organisationen och reglerna för driften av regerignen skall bestämmas av ett påbud från republikens president, på rekommendation från premiärministern.
Artikel 86
Regeringsmöten skall ledas av republikens president eller, på hans eller hennes rekommendation, av statsministtern.
Regeringsbeslut skall undertecknas av premiärministern och godkännas av presidenten.
Premiärministern skall sammankalla och leda en regeringsmöte då detta begärs av en majoritet hos regeringsmedlemmarna under omständigheter förutsedda i artikel 59 i konstitutionen.
Artikel 87
Premiärministern skall övervaka regeringens ordinarie aktiviteter och skall koordinera ministrarnas arbete.
Premiärministern får antaga resolutioner. Vid händelser föreskrivna av regler för drift av regeringen, resolutioner godkända av premiärministern får också undertecknas av ministern ansvarig för tillämpandet av resolutionen.
Artikel 88
En regeringsmedlem får ej vara medlem av någon representativt organ, inneha andra offentliga ämbeten eller vara engagerad i andra avlönade sysselsättningar.
Artikel 89
Regeringen:
1) skall framlägga dess program hos den nationella församligen för dess godkännadet i enlighet med artikel 74 i konstitutionen;
2) skall framlägga utkast till statsbudget för nationella församlingens godkännande, garantera tillämpningen av budgeten och framlägga finasiella rapporter om budgeten till den nationella församlingen;
3) skall sköta om statens egendom;
4) skall säkra implementeringen av enade statspolicyn i områdena finans, ekonomi, beskattning och lån och kredit;
5) skall säkra implementeringen av statspolicyn i områdena vetenskap, utbildning, kultur, hälsa, socialförsäkring och miljöskydd;
6) skall säkra implementeringen av dess försvar, nationella säkerhet och republikens utrikespolitik;
7) skall vidtaga åtgärder för stärkandet av legalitet, beskyddandet av medborgarnas rättigheter och friheter och skydda egendom och allmän ordning.
Artikel 90
Regeringen skall framlägga den föreslagna statsbudgeten hos den nationella församlingen mist sextio dagar innan början på det fiskala året och får begära att detta förslag, med eventuella ändringar som den kan antaga, skall röstas om innan utgången av budgetens tidsfrist. Regeringen får resa frågan om ett misstroendevotum i anslutning till antagandet av stadsbudgeten. Om ett misstroendevotum inte godkänns av den nationella församlingen, så som föreskriven av artikel 74 i konstitutionen, skall statsbudgeten och tillhörande ändringar godkända av regeringen antas vara antagna.
Vid händelse av ett misstroendevotum mot det föreslagna statsbudgeten skall den nya regerignen presentera ett nytt budgetförslag inför den nationella församlingen inom en period av tjugo dagar. Detta förslag skall debatteras och röstas om i den nationella församlingen inom en period av trettio dagar i enlighet med den procedur föreskriven av denna artikel.
|
|
Tillbaka till toppen
|
|
|
Kapitel 6: Judiciella maktbefogenheter
|
Artikel 91
I Republiken Armenian skall rättvisa administreras endast av domstolarna i enlighet med konstitutionen och lagarna.
Vid fall föreskrivna av lagen, rättegångar skall hållas med en jurys deltagande.
Artikel 92
Domstolarna med oofentlig jurisdiktion inom Republiken Armenien skall vara domstolar av första instans, granskningsdomstolar och appelldomstolar.
I Republiken Armenien skall det också finnas ekonomiska, militära och andra domstolar i enlighet med lagen.
Etableringen av extraordinära domstolar är förbjudet.
Artikel 93
Utslag, domar och beslut som träder i laga kraft får omgranskas i appellationsdomstol grundad på appellering från riksåklagaren, hans eller hennes ombud eller speciellt licenserade advokater registrerade hos appellationsdomstolen.
Artikel 94
Republikens president skall vara garant för judiciella organens självsätndighet. Han eller hon skall presidera över det judiciella rådet.
Justitieministern och riksåklagaren skall vara rådets viceordförande.
Rådet skall inkludera fjorton medlemar utsedda av republikens president för en period av fem år, inklusive två legala lärda män, nio domare och tre åklagare.
Tre rådsmedlemmar skall utses bland domare i första instansens domstolar, granskningsdomstolar och appellationsdomstolar. Domarnas generalförsamling skall kanditera tre namn genom hemlig röstning för varje plats avsedd för domare.
Riksåklagaren skall presentera namnen på kandidaterna för åklagarämbetens platser i rådet.
Artikel 95
Det judiciella rådet:
1) skall, på rekommendation från jusittieministern, för godkännade från Republikens president föreslå och presentera en årlig lista över domare med avseende på deras kompetens och professionella befodran, vilken skall användas som grund för utnämnanden.
2) skall, på rekommendation från riksåklagaren, för godkännade från Republikens president föreslå och presentera en årlig lista över åklagare, med avseende på deras kompetens och professionella befodran, vilken skall användas som grund för utnämnanden.
3) skall föreslå kandidater för ordförandeposten för appellationsdomstolen, ordförandeskapet och domarämbetspositionerna i dess kammare, ordförandeskapet för granskningsdomstolen, första instansens domstolar och andra domstolar. Det skall framlägga rekommendationer om andra judiciella kandidater föreslagna av justitieministern ;
4) skall framlägga rekommendationer gällande kandidaterna för viceåklagare föreslagna av riksåklagaren och kandidaterna åklagare som leder operationella divisioner i åklagarmyndigheten.
5) skall framlägga rekommendationer gällande träningsprogram för domare och åklagare;
6) skall framlägga rekommendationer gällande entledigandet av domare, arresteringen av en domare och initieringen av administrativa eller kriminella förfaranden genom judiciella process mot en domare;
7) skall vidtaga disciplinära åtgärder mot domare. Ordföranden för appellationsdomstolen skall leda möten för det judiciella rådet när rådet betänker disciplinära aktioner mot en domare. Republikens president, justitieministern och riksåklagaren skall ej deltaga i dessa möten;
8) skall uttrycka dess opinion om frågor rörande benådningar när sådan begärs av republikens president.
De operationella procedurer hos det judiciella rådet skall föreskrivas av lagen.
Artikel 96
Domare och medlemmar i den kosntitutionella domstolen utses för livet. En domare får inneha ämbetet frma till 65 års ålder, medan en medlem i den konstitutionella domstolen får inneha ämbetet fram till 70 års ålder. De får entledigas endast i enlighet med konstitutionen och lagarna.
Artikel 97
Vid administrerandet av rättvisa, domare och medlemmar i den konstitutionella domstolen skall vara självständiga och får endast lyda under lagen.
Garantierna för utövandet av deras åtaganden och grunderna och procedurerna hos den legala skyldigheterna tillämpningsbara gentemot domare i den konstitutionella domstolen skall föreskrivas av lagen.
Artikel 98
Domare och medlemmar i den konstitutionella domstolen får ej inneha något annat ämbete och ej heller deltaga i någon annan betald sysselsättning, med undantag för vetenskapliga, utbildnings och kreativa arbeten.
Domare och medlemmar i den konstitutionella domstolen får ej vara medlemmar i någon polisik parti eller deltaga i någon politisk aktivitet.
Artikel 99
Den konstitutionella domstolen skall bestå av nio medlemmar, fem av vilka skall utses av den nationella församlingen och fyra av republikens president.
Artikel 100
Den konstitutionella domstolen, i enlighet med lagen:
1) skall besluta om huruvida lagar, nationella församlingens resolutioner, ordern och påbuden från republikens president och regeringens resolutioner är i enlighet med konstitutionen eller ej;
2) skall besluta, innan ratificeringen av ett internationellt avtal, huruvida de antagna skyldigheterna i detta avtal är i överenskommelse med konstitutionen eller inte;
3) skall fatta beslut om dispyter gällande folkomröstningar och resultatet av president- och parlamentiska val;
4) skall fastställa existensen av oöverstigliga hinder hos en presidentkandidat eller elimineringen av liknande hinder;
5) skall besluta om huruvida det finns grunder för entledigandet av republikens president;
6) skall besluta om huruvida det finns grunder för tillämpningen av sektionerna 13 och 14 i artikel 55 i konstitutionen;
7) skall besluta om huruvida republikens president är inkapabel till att fortsätta utöva hans eller hennes funktioner;
8) skall besluta om huruvida det finns grunder för entledigandet av en medlem i den kosntitutionella domstolen, hans eller hennes arrestering eller initiering av administrativa eller kriminella förfaranden genom den judiciella processen:
9) skall besluta om avstängningen eller förbjudandet av politiska partier vid fall föreskrivna av.
Artikel 101
Den konstitutionella domstolen må höra fall presenterade av:
1) Republikens president;
2) minst en tredjedel av medlemmarna;
3) president- och parlamentiska kandidater om dispyter gällande valet resultat;
4) regerignen vid fall föreskrivna av artikel 59 i konstitutionen.
Den konstitutionella domstolen skall endast höra fall som har framlagts på korrekt sätt.
Artikel 102
Den kosntitutionella domstolen skall avge sitt beslut inte längre än trettio dagar efter att ett fall har framlagts.
Den konstitutionella domstolens beslut är slutgiltigt, får ej tas upp till omgranskning och skall träda i laga kraft vid dess publicering.
Den konstitutionella domstolen skall besluta med en majoritet av dess totala medlemmars röster om frågor rörande sektionerna 1 till 4 i artikel 100 i konstitutionen och med ett omröstningsresultat av två tredjedelar av dess medlemmar om frågor rörande sektionerna 5 till 9 i artikel 100.
Artikel 103
Riksåklagarens ämbete i Republiken Armenien representerar ett enat, centraliserat system lett av riksåklagaren.
Riksåklagarens ämbete:
1) skall initiera kriminella åtal i fall föreskrivna av lagen och i enlighet med procedurer föreskrivna av lagen;
2) skall övervaka legaliteten hos preliminära utfrågningar och undersökningar;
3) skall presentera fallet för åklagarsidan i rätten;
4) skall väcka åtal i rätt för att försvara statens intressen;
5) skall appellera besluten, utslagen och domarna hos domstolarna;
6) skall övervaka tillämpningen av domar och andra sanktioner.
Chefåklagarämbetet skall agera inom maktbefogenheterna beviljade för det av konstitutionen och på lagliga grunder om åklagarmyndighete.
|
|
Tillbaka till toppen
|
|
|
Kapitel 7: Territorisk adminsitration och lokalt självstyre
|
Artikel 104
De administrativa territoriska enheterna av Republiken Armenien skall vara provinserna och distrikten.
Provinserna skall inkludera urbana och lantliga distrikt.
Artikel 105
Distrikten skall ha lokalt självstyre.
För att sköta om distriktets egendom och lösa lokalt signifikanta problem, skall självstyrande organ väljas för en period av tre år: ett äldreråd, bestående av fem till femton medlemmar och en distriktadministratör: en borgmästare eller byledare..
Distriktadministratören skall organisera hans eller hennes stab.
Artikel 106
Distriktets äldreråd, på rekommendation av distriktets administratör, skall godkänna distriktets budget, övervaka realiseringen av budgeten och bestämma lokala skatter och avgifter föreskrivna i lagen.
Artikel 107
Provinsen skall styras av statsregeringen.
Regeringen skall utnämna och entlediga provinsernas guvenörer vilka som skall realisera regeringens regionala policy och koordinera den regionala aktiviteterna hos republikens verkställande organ.
Artikel 108
Jerevans stad skall också betraktas som en egen provins.
Republikens president, på premiärministerns rekommendation, skall utnämna och entlediga Jerevans borgmästare.
Lokalt självstyre skall inrättas i Jerevan genom angränsande distrikt.
Artikel 109
I de fall anvisade av lagen får regeringen entlediga ett distrikts administratör på rekommendation från provinsens guvenör.
När ett distrikts administratör entledigas på beslut från regeringen, särskilda val skall hållas inom en period av trettio dagar. Tills det datum då den nyvalda distriktsadministratörn har tillträtt ämbetet, skall en tillförordnat adminstratör utnämnas av premiärministern för stadsdistrikten och av guvenören för lantliga distrikten.
Artikel 110
Valproceduren för lokala självstyrande organ och deras makt skall bestämmas av konstitutionen och lagarna.
|
|
Tillbaka till toppen
|
|
|
Kapitel 8: Antagandet av konstitutionen, ändringar och folkomröstning
|
Artikel 111
Konstitutionen skall antagas eller emenderas genom folkomröstning vilken får initieras av Republikens president eller den nationella församlingen.
Republikens president skall utlysa folkomröstning på begäran av eller överenskommlese hos majoriteten av nationella församlingens medlemmar.
Republikens president får remendera utkast till konstitutionen eller utkast till konstitutionella ändringar, inom tjugo dagar efter deras framläggande tillbaka till nationella församlingen, med hans eller hennes invändningar och förslag, begärande en omgranskning.
Republikens president skall framlägga förslag till konstitutionen eller utkast till konstitutionella ändringar, inom en period fastställd av nationella församlingen och då de är återintroducerade med minst två tredjedelar av det totala antalet medlemar i den nationella församlingen.
Artikel 112
Lagar för framläggas för en folkomröstning på begäran av den nationella församlingen eller regeringen i enlighet med artikel 111 i konstitutionen.
Godkända lagar i folkomröstningen får endast ändras via en folkomröstning.
Artikel 113
En förslagen lagstiftning som presenterats i en folkomröstning skall anses ha godkänts om den får mer än hälften av rästerna, men ej mindre än en tredjedel av de registrerade röstarna.
Artikel 114
Artiklarna 1, 2 och 114 i konstitutionen får ej ändras.
|
|
Tillbaka till toppen
|
|
|
Kapitel 9: Bestämmelser för en övergångsperiod
|
Artikel 115
Folkomröstningsresultat och fram till dess publicering.
Artikel 116
Från den stund då konstitutionen träder i kraft:
1) 1978 års konstitution, dess påföljande ändringar och tillägg, så väl som relaterade konstitutionella lagar skall bli verkningslösa;
2) Lagar och andra legala handlingar hos Republiken Armenien skall ha laga kraft i den utsträckning då de inte bestrider denna kosntitution;
3) Republiken Armeniens president skall utöva maktbefogenheterna reserverade för honom eller henne enligt konstitutionen. Fram till upphörandet av hans makt skall republikens vicepresident utföra uppgifterna hos Republiken Armeniens president;
4) Den nationella församlingen skall utöva maktbefogenheterna reserverade för den i konstitutionen. Bestämmelserna i sektion 1 av artikel 63, artikel 64 och sektion 1 i artikel 65 i konstitutionen skall tillämpas på sessionerna hos nästa nationella församling. Fram till denna tidpunkt, artiklarna 4 och 5 i den konstitutionella lagen från 27 mars 1995 skall vara i kraft;
5) Fram till bildandet av Kosntitutionsdomstolen skall internationella avtal ratificeras utan dess fastställande;
6) Fram till antagandet av lagstiftning gällande regionala regeringar och lokala självstyrande organ i överenskommelse med konstitutionen, existernade by, stad och regionala råd och deras verkställande organ skall fortsätta att utöva deras maktbefogenheter föreskrivna av lagen.
Fram till lagstiftningen om territoriell regering och lokalt självstyre antagas, ägs rätten till antagandet av misstroendevotum mot stadens och regionala rådens ordförande av den nationella församlingen;
7) Fram till antagandet av lagstiftning gällande domstolssystemet och procedurer och etablerandet av det nya judiciella systemet i överenskommelse med konstitutionen, skall de regionala (stads) offentliga domstolarna och högsta domstolen fortsätta att agera i enlighet med deras tidigare auktoriteter;
8) Fram till etableradet av ekonomiska domstolar, skall statens valutahandel fortsätta att utföras i enlighet med dess tidigare prerogativ;
9) Auktoriteten hos domarna i de regionala (stads) offentliga domstolarna skall förlängas för en maximum period av sex månader under vilek republikens president, på rekommendation från det judiciella rådet, skall utnämna nya domare för dessa domstolar för en tre års period;
10) Auktoriteten hos medlemmarna i högsta domstolen skall förlängas fram till etablerlingen av appellationsdomstolar, men ej längre än period av tre år;
11) Fram till inrättandet av ett nytt judiciellt system, skall det judiciella rådet bestå av elva medlemmar utsedda av republikens president, bestående av två legalt lärda personer, sex domare och tre offentliga åklagare. Tre rådsmedlemmar skall utses bland domare från regionala (stads) offentliga domstolar och tre från högsta domstolen, i enlighet med bestämmelserna i artikel 94 i konstitutionen.
Rådet skall ledas av republikens president. Justitieministern och chefåklagaren skall tjänstgöra som dess råds viceordföranden.
Det judiciella rådet skall utöva maktbefogenheterna reserverade för det av konstitutionen;
12) Fram till godkännadet av lagen om chefåklagarens ämbete, denne skall utöva förfoganderätterna reserverade för det av kosntitutionen i enlighet med rådande lagstiftning;
13) Högsta domstolen skall omgranska domstolsbeslut, utslag och utlåtande som har laga kraft när dessa åberopas av riksåklagaren, hans eller hennes ombud och särskilt licenserade advokater registrerade hos högsta domstolen;
14) Fram till då brottsbalken är anpassad till konstitutionen skall de gällande procedurerna för sökande och arrestering återstå i laga kraft.
Artikel 117
Dagen då konstitutionen antagas skall förklaras som helgdag kallad Konstitutionens dag.
|
|
Tillbaka till toppen
|
|
|
|
