|
| Flagga och statsvapen |
| Peka på olika detaljer av flaggan och statsvapnet för att läsa om deras olika symboliska värden. |
| Rött |
| Den röda färgen i flaggan symboliserar armeniska folkets utgjutna blod genom historien i försvarandet av armeniska nationens överlevnad, dess kristna tro och Armeniens suveränintet och självständighet. |
| Blått |
| Den blåa färgen symboliserar strävan för en armenisk nation under en fridfull och fri himmel. Den representerar även dess floder och sjöar som har skänkt liv och blomstring åt Armenien. |
| Orange |
Färgen orange symboliserar de gyllene vetefälten och representerar armeniska nationens arbetsamma själ och dess välgång.
I det ursprungliga förslaget år 1918, valde man flaggan hos den sista armeniska kungliga dynsatin, roubinian, vilken bestod av färgerna rött, blått och gult. Den gula byttes dock ut mot orange som gav en mer harmonisk färgsättning till flaggan.
|
| Örn |
Örnet håller upp ena sidan av sköldet med de fyra armeniska kungliga dynastiern som beskyddar det heliga berget Ararat, armeniska nationens symbol, i mitten.
Örnen var en del av statsvapnet för de två äldre armeniska kungliga dynastierna Artashisian och Arshakouni.
|
| Lejon |
Lejonet håller upp ena sidan av sköldet med de fyra armeniska kungliga dynastiern som beskyddar det heliga berget Ararat, armeniska nationens symbol, i mitten.
Lejonet var en del av statsvapnet för de två senare armeniska kungliga dynsatierna Bagratouni och Roubinian.
|
| Ararat |
Det heliga berget Ararat är armeniska nationens symbol. På dess topp återfinns Noaks ark som enligt Bibeln strandade på toppen av berget Ararat efter den stora syndafloden.
Ararat beskyddas av statsvepnen för de fyra armeniska kungliga dynastierna. |
| Bagratouniska dynastin |
Detta är statsvapnet för den tredje armeniska kungliga dynsatin, Bagratouni, som regerade i Armenien mellan 862 och 1045.
Ani, "1001 kyrkornas stad", var den magnifika huvudstaden i det bagratouniska kungadömet.
|
| Arshakouniska dynastin |
Detta är statsvapnet för den andra armeniska kungliga dynastin, Arshakouni, som regerade i Armenien mellan 53 och 423.
Arshakounierna (Arsacid), var en sidogren av den persiska kungliga dynastin Arsacid (persiska "Ashakani") och överlevde huvudgrenen med över 2 sekler.
Det under denna dynasti som Armenien, som världens första nation, antog kristendomen som officiel statsreligion år 301. Man uppfann även det armeniska alfabetet år 405.
|
| Artashisiska dynastin |
Detta är statsvapnet för den första armeniska kungliga dynastin, Artashisian, som regerade i Armenien mellan 190 och 12 f. Kr.
|
| Roubiniska dynastin |
Detta är statsvapnet för den fjärde armeniska kungliga dynsatin, Roubinian, som regerade över det armeniska Kilikien (Cilicia) på Medelhavskusten mellan 1187 och 1375.
Det armeniska Kilikien uppkom efter de turkiska seldjoukernas invasion av Armeniska höglandet och emigrationen av den bagratouniske prinsen Rouben som åtföljdes av några andra armeniska prinsar och deras undersåtar till Kilikien på Medelhavskusten. Det armeniska Kilikien blev en viktig allierade för korsfararna.
|
| Svärd |
| Svärdet som bryter genom kedjan representerar nationens styrka och dess kamp för frihet genom att bryta upp förtryckets kedja. |
| Fjäder |
| Fjädern representerar armeniska folkets intellektuella och kulturella arv. |
| Veteknippe |
| Veteknippet representerar den arbetsamma naturen hos det armeniska folket.
|
| Bruten kedja |
| Den brutna kedjan symboliserar strävan för frihet och självsätndighet. |
| Band |
| Bandet representerar Republiken Armeniens tricolor. |
|
Flaggan och statsvapnet för den nuvarande Republiken Armenien är de som antogs av den första Republiken Armenien mellan 1918 och 1920. Statsvapnet formades av arkitekten och medlem i den Ryska Konstakademin, Alexander Tamanian (skaparen av Jerevans stadsplan) och artisten Hakob Kojoyan.
Peka på olika detaljer av flaggan och statsvapnet för att läsa om deras olika symboliska värden.
|
|
|
|
