| Ledare: Turkiets tomma hotelser har förlorat sin mening |
Av Vahagn Avedian
Amerikanska kongressens utrikesutskott erkände den 10 oktober resolution 106 som kallar på den amerikanske presidenten att erkänna och fördöma massakrerna på armenierna i det osmanska Turkiet under första världskriget som folkmord.
Amerikanska kongressens erkännande av det armeniska folkmordet är ett välkomnat beslut och det borde ha kommit redan år 2000, men då lyckades president Bill Clinton stoppa omröstningen. George W. Bush försökte samma sak med samma argument dock utan resultat denna gång. Clintons argument, så som Bushs, led ”risken för försämrade band till det NATO-allierade Turkiet, förlorade Pentagon-order och bakslag för kriget mot terrorism”.
Detta är dock varken nytt eller något isolerat fall. Turkiets enda vapen mot ett erkännande av armeniska folkmordet har varit och är tomma hot om ekonomiska och diplomatiska bojkotter och repressalier. Med facit i hand kan man klart och tydligt fastställa att dessa hot om försämrade relationer är inget än en sista desperat medel för att stoppa ett erkännande av ett historiskt faktum. Det franska erkännandet år 2001 resulterade i att ”franska företag bestraffades” med förlorade kontrakt i Turkiet. Men faktum är att det turkisk-franska handelsutbytet har ökat med 135 % sedan dess. Det belgisk-turkiska har ökat med 167 % medan det grekisk-turkiska har ökat med hela 266 %.
Turkiska hotelser har med bevis i hand visat sig vara inget annat än tomma bluff, något som den amerikanska kongressen har säkert observerat och tagit i hänsyn för sitt beslut. Frågan om armeniska folkmordets erkännande är inte längre en fråga om akademisk forskning. Den biten har avklarats sedan länge. Nu är det upp till regeringar och parlament världen över att ta sitt ansvar och erkänna, fördöma och förebygga liknande brott mot mänskligheten.
|
|
|
|
|
